Tiden går...

Nu har det gått nästan tre veckor sedan Mellantroll flyttade hem. Det känns som mycket längre...  Det är jätteskönt att ha alla samlade under ett och samma tak igen men jag ska inte sticka under stol med att det oxå varit fruktansvärt jobbigt. Den första veckan var hemsk! Att få ihop allt... Nu skulle vi försöka hitta nya rutiner och en balans som passade vår familj. Det är först nu, tre veckor senare, som vi har hittat denna balans och känner att dagarna flyter på och att vi faktiskt hinner med. Men det är långa dagar, klockan ringer 5.30 och sen är det fullt ös fram till kl 22 på kvällen då vi stupar i säng. Det är mediciner som ska ges, mat som ska kopplas, kräk som ska torkas, mat som ska lagas, blöjor ska bytas, läxor ska göras... Tre dagar i veckan åker vi in till sjukan för kontroller, provtagning och uppföljning. Trollet äter inte så mycket själv än utan får den mesta maten och näringen från Nutrini, som är en sorts välling, som vi ger i peggen. På natten får hon även TPN som är ett näringsdropp som går rätt ut i blodet. Detta kommer hemsjukvården och kopplar på runt 19.30 och kopplar bort på morgonen vid 7.30. Det är mycket tider som ska passas men nu har vi hittat en balans som till och med ger utrymme för lite vardagligt vanliga saker som baka pepparkakor, leka i snön och gå promenader.

Pepparkaksbak under djup koncentration.

Mellantroll är ju ganska infektionskänlig och därför inte träffa sin bästa vän, nu produceras det mycket teckningar och annat pyssel som skickas till vännen på posten. Just denna teckning ritades med mycket nogrannhet...

Så lite kan göra så mycket!

Idag var det dax för ett tidigt besök på Dagvården, redan runt 8.30 skulle vi vara där. När Mellantroll kommer utanför dörren och upptäcker att det ligger ett litet pudertäcke av snö på marken spricker hela hon upp i ett enda stort leende och utbrister lyckligt " det har kommit snö! jag älskar snö! Tjohoo!" Sedan dansar hon omkring i snön och gör hoppsa-steg hela vägen till bilen. Under bilfärden in till sjukan talar hon om att när vi kommer hem igen så ska hon minsann gå ut och leka i snön, så när vi ett antal timmar senare har landat hemma igen och fått i oss lite att äta så var det ju bara att ta på sig och gå ut. Hela Trollfamiljen tar på sig och beger sig ut till "Kullen", en lekplats som är uppbyggd runt en stor kulle. Denna kulle används flitigt som pulkapacke på vintrarna, men nu har det ju inte kommit så mycket snö att man kan använda pulka. Detta hindrar inte Trollen! De åker under mycket stoj och skratt ner för kullen på rumpan, tom Lilltroll får in en teknik så hon på något vis hasar sig ner på rumpan!